Fixar och donar

Eller inte egentligen men jag vill, fixa och dona i trädgården. Jag vill ha en mysig innergård och jag vill att framsidan inte ska vara så satans tråkig som den är i dagsläget. Vi har lite olika planer på hur det ska gå till men det är så mycket annat hela tiden (och det är dyrt att ha det fint) så jag blir stressad.
Till innegården har vi köpt en paviljong (som antagligen är aningen stor) och sedan vill jag köpa en bänk och annat som blommor och växter kan stå på. Vill liksom få det riktigt mysigt så att man vill spendera tid där under sommaren. En tanke vi har är att sätta tak över trädäcket på baksidan men till det behövs bygglov så tanken är väl att innergården is da place to be denna kommande sommar.
Till framsidan har vi köpt en ny brevlåda (sambo har tjatat väldigt länge att han vill ha en låsbar sådan) och den ska ner och då ska vi även göra plats för soptunnor som nu bara gör framsidan ännu fulare. Dessutom ska det inhandlas ett litet träd och några buskar så att det inte ser så sterilt ut.
Som ni ser, jag har planer på att fixa och dona men en individ som jag, en utan gröna fingrar, undrar hur det ska gå till när jag ska göra planerna till verklighet.

Kärlek

Minnet är slut. Behöver köpa nytt

Inte minne till datorn då alltså, utan till mig själv. Det sägs att ju mer man använder hjärnan, ju mer kommer man ihåg. Detta stämmer inte in på mig. Mitt minne fallerar jämt och ständigt. Glömmer liksom de små sakerna, de som tar kort tid men egentligen är viktiga. Jag tycker detta är jobbigt. Jag kan glömma något på fem minuter. Är det stressen som tagit över?

Kärlek

Nu far vi till blåkulla

Min sanna kärlek

Alla som känner mig vet hur mycket jag älskar mina hundar och att jag älskar att träna och ha kul med dem men en gång i tiden var det mina hästar som hägrade och tog upp all min tid. En av dessa hästar är Appe. Jag var där dagen då han föddes, jag gav honom namnet April fool (eftersom han föddes den 1 april 1988), jag var tio och han var min. Vi skulle erövra tävlingsbanorna tillsammans. Tyvärr kom saker och ting emellan men den tiden vi hade tillsammans var närmare fantastisk. Ja, vi hade våra bråk när jag satt på ryggen men på marken var vi bästa vänner. Där var ett starkt band mellan oss. Idag står han hos en familj och han hade inte kunnat ha det bättre på äldre dagar.
I söndags var jag och hälsade på honom efter fyra år och ni kan kalla mig nostalgisjuk men det var som att komma hem för även om jag älskar min sambo, mamma och hundarna så är Appe min första och sanna kärlek.

Appe 24 år 1 april 2012.

THE HUNGER GAMES

Förra helgen var jag, som nämnts i tidigare inlägg, och såg The Hunger Games. Anna var på mig att läsa böckerna men det tog ett tag innan jag tog mig för det. När jag väl gjorde det var jag hooked. Och hooked på filmversionen är jag nog också. Nu är det ju så att böckerna alltid är bättre än filmerna, och så även denna gång, men jag tyckte de hade gjort ett mycket bra jobb. Spänd på att se om de andra böckerna också blir filmer. Jag hoppas!

Kärlek